Etikettarkiv: genus

Pojkar tar smällen för dagens identitetspolitik

Vi har just upptäckt biologi i det här landet – eller åtminstone så har SVT äntligen vågat närma sig problemet Still though, tycker det gått alldeles för lång tid där man inte kunnat ta i frågan. För åsikten har varit att vi i grunden är exakt likadana med samma förutsättningar, samma drifter. Om vi bara dämpar killarna lite och gör oss av med patriarkala strukturer.

Efter regeringens beslut att genuscertifiera all forskning och baka ihop det med jämställdhet har det bara gått utför. På grundskola, men framförallt på universitetet matas man med hur viktigt det är med genusperspektiv och att tänka normkritiskt, debatten kring censurerad litteratur lever och frodas än idag. Sånt som vi ”antifeminister” haft mage att försöka ifrågasätta.

Förra året hade vi 2,153 miljardärer i världen, tillsammans ägde de mer än 4.6 miljarder av befolkningen tillsammans. Är det patriarkatet vi nu ska bestraffa alla pojkar och män för? Nu har vi en militant postmodern rörelse som konstant påpekar för killar att de ska flytta på sig för att de alltid varit så privilegierade. Hur männen stått ut med det är ett rent under.

Att kvinnor i Sverige har precis samma friheter som män är något jag skulle skriva under på. Nu är det ju inte alla som gör det och vissa som rent av anser att jämställdhet inte kan uppnås förrän det är ekonomiskt precis lika. Detta är idioti.

Min syn på feminismen, som den upplysta frihetskamp den var, innan detta blev den intersektionella offerkult det är idag, gjorde sitt jobb.
Idag är vi i ett skeende där identitetspolitiken tagit över många instanser på universiteten, både i Sverige och runt om i väst. Det vi behöver, enligt mig, är en återkoppling till ursprunget. Att man bekräftar våra skillnader och likheter med män, att det finns en biologisk orsak till de beslut vi tar.
De som trycker ner unga mammor idag t.ex. är enligt mig dessa ”feminister”. Eller som avundas och föraktar en framgångsrik kvinna – jo, samma ”feminister”.

Därför är det viktigt att, kanske både män och kvinnor, drar ett sträck i sanden och tar tillbaka rörelsen för att kunna leda in den på rätt spår.

På det stora hela tror jag feminismen bör agera som det ”systerskap” många idag vill måla upp det som. Men kvinnor är lömska, vi hugger varandra i ryggen. Det är nånting som fattas där, äldre vägledare, men inte av arten Gudrun Schyman, utan snarare någon som kan rycka tag i otacksamma tjejer och ge dem ett sanningens ord. För idén att män och kvinnor är likadana i sina målsättningar gör att vi glömmer bort allt det positiva med kvinnor. Jag är helt inne på Jordan Petersons linje om biologins vikt i varför vi väljer som vi gör. Något som döms ut av dagens – just det, ”feminister”.

Censur & hycklare vid makten

När Jens Ganman och Magnus Carlsson släppte sin satirfilm på YouTube 2018 såg man till att plocka ner den inom ett par timmar och klassade den som ”hatretorik”. I Sverige är det nämligen farligt att kritisera makten och den politik som drivs – trots det faktum att det är polariserande frågor man fattar beslut om. Att genusperspektiv plötsligt var en del av vårt skolväsen till exempel. Kan man inte förstå att detta väcker en känsla hos folk att man blir överkörd av makten, så har man redan fallit långt längre än jag skulle anse nyttigt.

I alla tider har satir varit den största fienden mot styrande regimer. Så blev det även då denna film släpptes. Värdegrundsdyrkare gick genast till attack och man ville få det att låta som att det enbart rörde sig om ren och skär rasism. Men utöver Ulla Achmeds gruppvåldtäkt så är det en film om det totala fiasko vi genomlevt den senaste tiden. Att höra de autentiska rösterna säga några av de klassiska sägningar vi fått höra från våra politiker är uppfriskande men också deprimerande när man reflekterar över det läge man försatt landet i.

Den negativa kritiken kommer i huvudsak från ett håll, vilket säger allt i min mening. Men är det verkligen så enkelt som att man värnar om att inte låta propaganda spridas? Det kan inte ha något med det faktum att man anser det finnas en god och en ond sida? Allt höger om S motarbetas till varje pris.

Och hyckleriet är totalt

Man vill stoppa satiriska verk samtidigt som man är i full färd med att försöka redigera kultur och plocka ut allt som man själv anser vara stötande – nu senast såg jag också att det är nåt postmodernt troll som har peta i Disneys Mulan med motiveringen att ”efter metoo-rörelsen känns det obekvämt att ha en befälhavare (i maktposition) som föremål för hennes attraktion. Vi tyckte att det var opassande”. Men det är för den goda sakens skull!

Man rasar också över att SD vill ha ett möte med public service chefer med anledning av att de har en opartisk, samtidigt som det är helt legitimt när man själv träffar Google och Facebook för att påverka vad som ska klassas som hatiskt och kränkande material.

För att inte tala om hur livat det blir när några arga nynazister ska demonstrera, men inte en gång har man lyft frågan om AFA (Antifa) – som är ett våldsbejakande vänsterextremt nätverk. Eller det faktum att vi har ett kommunistiskt parti i Sverige. Eller hur Socialdemokraternas stöd och erkännande av Palestina i kombination med SSU:s antisemitiska tendenser uppmuntrat till ett allt starkare hat mot judar i Sverige.

The list goes on.

Yttrandefriheten känns mer hotat nu än någonsin tidigare, åtminstone under mitt relativt korta liv. Därför lägger även jag upp filmen här och kommer låta den ligga så länge det tillåts. Så håll till godo och dela med andra!

Annonser