Etikettarkiv: rasism

Kvinnor köper sex men anses ändå vara offret

Redan runt 60-talet då charter och massturism började eskalera fanns fenomenet. Kvinnor från Tyskland, Skandinavien och England började då resa alltmer framförallt till länder som Italien och Spanien och Grekland för att ha en så kallad semesterromans. På 90-talet började fenomenet få alltmer uppmärksamhet, då man började urskönja att sexturismen är en starkt växande industri där genusperspektivet förändras och kan ses med nya perspektiv. Den kvinnliga sexindustrin har trots detta inte fått samma utrymme som den manliga sexturismen. Baserat på detta vidare perspektiv kan man ändå se att en stor del av sexturisterna som reser utomlands är kvinnor.

Texten kommer ur inledningen på en c-uppsats publicerad 2012, där man presenterar en sida av sexturismen som totalkrossar den bild som media framställer av kvinnor som ägnar sig åt sexköp. Sanningen är inte alltid ett lätt piller att svälja, framförallt när det handlar om en så sjukt vinklad bild av verkligheten som i den tunna rapportering vi fått om de kvinnliga sexköparna.

De beskrivs ofta som äldre damer med gäddhäng och pengar på kontot som hon mer än gärna spenderar på unga mäns umgänge. Bilden blir lätt den av en desperat äldre kvinna som känslomässigt utnyttjas av dessa män. För det är så vi får höra det berättas.

”Utnyttjad kvinna”

Genusteorin vill här påpeka hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle och hur det därför är svårare än man kan tro att kalla kvinnor som betalar för sexuella tjänster för just sexköpare. Men hon betalar honom, för att stanna – och ha sex med henne. Det var inte så svårt att säga.

En man som åker till Thailand och betalar för en kvinnas umgänge beskrivs som en typisk sexturist som enligt varenda jävel som kommenterat Paolo Roberto med byxorna nere ser det: vill utöva makt över en annan människa.

– Men när en kvinna gör exakt samma utbyte med en Gambian så går det helt enkelt inte att bedöma på samma sätt?

Själv kan jag väl ändå känna att det faktum att det har blivit en hel industri för vissa män att vara en s.k. beach boy, då det är det bästa alternativet för hans ekonomiska situation, kan kännas lite klibbigt.. Dessa kvinnor har hittat en byteshandel som ger dem absolut makt i situationen. Men tydligen räcker inte det.

Man menar vidare att argumentet för att kvinnor skulle vara faktiska sexköpare på samma sätt som män, inte håller på grund av våra olika hierarkiska positioner i förhållande till fysiska förutsättningar.

Den där jävla dyngan nu igen..

Detta innebär att män på grund av sin fysiska styrka har möjligheten att utföra grövre våldshandlingar och hamnar i en starkare position i förhållande till kvinnan som alltid ska ses som ett svagt offer av någon outgrundlig anledning.

De kvinnor som reser till Gambia med avsikten att köpa sexuella tjänster av män betraktas som ”romansturister” samtidigt som män alltid benämns som sexturister. Men deras agerande fungerar på precis. Samma. Sätt. Det som skiljer dem är likt förbannat frågan om könstillhörighet hos den som betalar. På grund av att det är en kvinnlig köpare så får det helt enkelt inte samma negativa uppmärksamhet och det anses över lag inte vara ett lika allvarligt brott.

De senaste dagarnas rapporteringar kring sexhandel och moralpredikan har varit fascinerande att se. Alla dessa politiker, socialbidragskulturare och annat moralpliktigt drägg var definitivt säker på en sak, att svenskar absolut inte borde få komma undan med att köpa sex.

Vad gäller kvinnan som Roberto ska ha bytt till sig för några papperslappar så tyder det som går att läsa på att hon var där mot sin egen vilja, vilket är trafficking i min bok – att tvingas sälja sin kropp till en numera väldigt tunnhårig torsk i Sverige, är inte något som ska ske.

Men politiker älskar en saftig symbolfråga som vi vet, vilket Morgan Johansson valde att mena som att man bör fördöma all form av sexköp. Skrålet kom även från s.k. feministiska krafter, som även dem anser sig veta vad vi andra borde få göra med våra egna kroppar.

Man har en tydlig dubbelmoral vad gäller hur en kvinna ska kunna åka till ett fattigt land och peka ut den man hon vill ligga med, men hon skulle inte själv kunna ta betalt av en man och ha sex med honom för då är det inget annat än en mäktig man som förgriper sig på en utsatt kvinna? Detta duger inte genusflummare.

När man pratar med kvinnliga sexköpare nämner dem en nyfikenhet med att få prova något nytt och exotiskt. Med det menar man att det finns stereotypiska föreställningar om den mörkhyade mannen som mer uthållig och muskulös eller i närmre kontakt med naturen.

Diskursen som uppstår då man antar att mörkhyade män är mer uthålliga eller liknande, är till viss del rasistisk och grundad på djupliggande förlegade föreställningar om den andre. Ett annat ämne som förekommer bland de kvinnliga sexturisterna är tydliga ideal för hur män ska se ut och föra sig. De säger sig söka efter en så kallad riktig man.

En fras som också ofta hörs bland väninnor är den klassiska ”once you go black, you never go back”. Men att man faktiskt reser till ett afrikanskt land, betalar för en annan människas kropp och på så sätt får leva ut sina egna sexuella fantasier.. Om vi nu ska ha diskussionen, kom då inte med ursäkten att kvinnan har lägre position. Vi pratar om kvinnor som själva gjort ett val, kvinnor vars sexfantasier tydligt skulle kunna likställas med människohandel.. Ja, det är ju precis samma maktlystna beteende man alltid kommer anklaga män för.

Läs, begrunda och dela med dig:

Bör en kvinna som betalar för sex likställas med en man som gör det – eller är vår feministiska regering rätt när de endast tycks se kvinnor som offer oavsett vilken den sexuella situationen är uppbyggd?

Samtalet kring sexköp fortsätter…

Censur & hycklare vid makten

När Jens Ganman och Magnus Carlsson släppte sin satirfilm på YouTube 2018 såg man till att plocka ner den inom ett par timmar och klassade den som ”hatretorik”. I Sverige är det nämligen farligt att kritisera makten och den politik som drivs – trots det faktum att det är polariserande frågor man fattar beslut om. Att genusperspektiv plötsligt var en del av vårt skolväsen till exempel. Kan man inte förstå att detta väcker en känsla hos folk att man blir överkörd av makten, så har man redan fallit långt längre än jag skulle anse nyttigt.

I alla tider har satir varit den största fienden mot styrande regimer. Så blev det även då denna film släpptes. Värdegrundsdyrkare gick genast till attack och man ville få det att låta som att det enbart rörde sig om ren och skär rasism. Men utöver Ulla Achmeds gruppvåldtäkt så är det en film om det totala fiasko vi genomlevt den senaste tiden. Att höra de autentiska rösterna säga några av de klassiska sägningar vi fått höra från våra politiker är uppfriskande men också deprimerande när man reflekterar över det läge man försatt landet i.

Den negativa kritiken kommer i huvudsak från ett håll, vilket säger allt i min mening. Men är det verkligen så enkelt som att man värnar om att inte låta propaganda spridas? Det kan inte ha något med det faktum att man anser det finnas en god och en ond sida? Allt höger om S motarbetas till varje pris.

Och hyckleriet är totalt

Man vill stoppa satiriska verk samtidigt som man är i full färd med att försöka redigera kultur och plocka ut allt som man själv anser vara stötande – nu senast såg jag också att det är nåt postmodernt troll som har peta i Disneys Mulan med motiveringen att ”efter metoo-rörelsen känns det obekvämt att ha en befälhavare (i maktposition) som föremål för hennes attraktion. Vi tyckte att det var opassande”. Men det är för den goda sakens skull!

Man rasar också över att SD vill ha ett möte med public service chefer med anledning av att de har en opartisk, samtidigt som det är helt legitimt när man själv träffar Google och Facebook för att påverka vad som ska klassas som hatiskt och kränkande material.

För att inte tala om hur livat det blir när några arga nynazister ska demonstrera, men inte en gång har man lyft frågan om AFA (Antifa) – som är ett våldsbejakande vänsterextremt nätverk. Eller det faktum att vi har ett kommunistiskt parti i Sverige. Eller hur Socialdemokraternas stöd och erkännande av Palestina i kombination med SSU:s antisemitiska tendenser uppmuntrat till ett allt starkare hat mot judar i Sverige.

The list goes on.

Yttrandefriheten känns mer hotat nu än någonsin tidigare, åtminstone under mitt relativt korta liv. Därför lägger även jag upp filmen här och kommer låta den ligga så länge det tillåts. Så håll till godo och dela med andra!

Annonser